När himlen är grå

Idag regnar det i München. Jag drog på mig regnjacka och promenerade in mot stan. Blev blöt om fötterna genom mina tygskor ganska på en gång och kände mig besvärad över det. Hade inget mål, utan gick bara på måfå runt i olika affärer. Tyckte alla saker var fula och tråkiga. Och det var ju bra, för då slapp jag konsumera i onödan. Hade målat mina läppar röda med förhoppningen att det skulle göra dagen roligare. Det gjorde det inte. Jag gick i regnet med rödmålade läppar och blöta fötter och visste inte var jag var på väg. Så jag började bege mig hemåt. Gick över bron som går över floden och konstaterade att ingen sitter med fötterna i vattnet när himlen är grå och det regnar. Ingen sitter med fötterna i vattnet eller på gräset när himlen är grå. Jag undrar om folk kryper ner i sängen när himlen är grå. Om folk bygger kojor under matbordet och gömmer sig där och läser böcker. Om folk brygger te och drar för gardinerna men ändå låter fönstrena vara öppna, så att regnlukten och den immiga fuktiga luften letar sig in genom de fördragna gardinerna.

Själv sätter jag igång en dokumentär och skär upp ett päron i perfekta klyftor när himlen är grå. Och så tar jag på mig mjukisshorts och kryper långt upp i sängen, i lägenheten med snedtaks ena hörn, och tänker att himlen får vara grå idag om den känner att det passar sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*