I skogen luktar det liv och nytt

När det blir mycket på en gång blir det kaos i min lilla kropp. Nervositet och stress kryper upp från magen och jag kräks. Kräks ut hulkande gråt. Tårar. Skakar och låter honom hålla om. Låter honom torka bort de oförklarliga tårarna. De som ändå bara måste få komma. Och när jag hulkat och gråtit klart går jag ut och springer. Genom skogen, bland vitsippor och nyutslagna träd och det är grönt, grönt grönt och jag inser att det är den vackraste färgen av alla, och det luktar nytt. Det luktar liv och nytt och jag får energi igen. Springer över ett fält och genom en skog och det är så vackert. Känner dova nedstamp under mina fötter. Grusväg. Inte asfalt idag. Grusväg och skogsstig. Kontrollerade dova steg mot snällt underlag. Min lilla kropp behöver inte kaos. Inte så länge jag har kontroll. Och när jag kommer hem har han lagat tomatsoppa och köpt nybakt bröd. Och jag tar en kall dusch och vi äter tomatsoppan och jag förstår att jag inte klarar mig utan honom. Och inte utan mig själv heller.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*