Minnesluckor

Att tillföra alkohol till en kropp som den senaste veckan knappt sovit och haft fullt upp över huvud taget är ju dödsdömt. Så jag vaknade imorse (missade min tvättid) och kände att jag levde. Mitt svartsprayade hår hade färgat kudden och sminket i mitt ansikte var så utsmetat att jag undrade vem det var som stirrade tillbaka på mig i spegeln. Ringde Ullis och Isabelle och fick kvällen och mina pinsamheter återberättade för mig. Ångesten har sedan under resten av dagen (de delar jag varit vaken) kommit och gått i små attacker. Men nu tänkte jag begrava den och gå vidare i livet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*