Morfarn och ficklampan

Igår såg jag en fin sak.

Jag var inne på Clas Ohlson för jag skulle köpa en Dymomaskin. Jag hade bestämt fått för mig att jag behövde en sån, så att jag överallt, i små skrymslen och hörn och på saker och kanske till och med på offentliga platser, kan klistra fast små meddelanden och uppmaningar om livet. Jag tänkte att dehär dymomeddelandena ska inspirera och göra mig (och kanske andra) glad.

Så jag stod inne på Clas Ohlson i Skärholmen denna lördagförmiddag med min nyfunna Dymomaskin (en manuell, klassisk, inte en sån ny som kostar flera hundra kronor och som behöver batterier bara för att det finns en liten display) i famnen och ett fånigt leende i ansiktet när jag fick syn på två av de andra, få, kunderna i butiken (det var bara strax efter de öppnat). Det var en morfar och hans barnbarn. Barnbarnet, en pojke på kanske 6 år, var väldigt exalterad över Clas Ohlsons utbud av nödvändiga saker. Där fanns ju både ritblock och pennor och suddgummin och faktiskt en hel del leksaker. Morfarn hade dock en annan åsikt. Det märktes att han ville skämma bort pojken, köpa något till honom, men inte någon leksak. Visst ska pojken ha något men ska det va så ska det va något av nytta! ”Vill du ha en ficklampa?” sa morfarn som stod böjd över en trådkorg med ficklampor för 39 kronor. Flera gånger frågade morfarn och för varje gång han frågade ville jag, som strosade omkring lite försiktigt och iaktog situationen, mer och mer ha en ficklampa. Jag tyckte att en ficklampa verkade vara en utomordentligt bra present, inte bara för att den faktiskt var rätt fin (och billig), den är ju nödvändig också. Vem behöver inte en ficklampa? tänkte jag och förstod morfarn så himla väl. Och sen kom jag på att det var nog inte bara ficklampan jag väldigt gärna ville ha. Jag ville ha min morfar också. Min morfar som mycket väl skulle kunna köpt en ficklampa till mig när jag var 6 år.

Jag betalade för min dymomaskin och vet inte om pojken fick en ficklampa eller inte, men jag  vet i alla fall att en ficklampa är en riktigt bra present, och morfarn var en riktigt bra morfar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*