” …som flugor kring en hög med bajs… ”

Paris.

I Paris ägnade vi våra fem första dagar på resan. Bodde på ett mysigt hotell med utsikt över fina takåsar. Tråkigt nog låg hotellet lite i slummen så var inte helt tryggt att ta sig ut på kvällarna. Med snabba skor och utan handväska var man iofs ganska säker.


Utsikten från hotellrummet i Paris.

Paris var… väldigt mycket Paris. Trottoarcaféer i varje gathörn, kaos i Metron, människor ständigt hållande i en baguette (och varannan person som bar en baguette tog en tugga av den – bara för att den var nybakt och det gick ju inte att låta bli – på vägen dit de skulle med sin brödbit).

Vi gjorde allt det klassiska. Eifeltornet (tog trapporna!), Notre Dame (ooh så mäktigt!), vandrade längs Seine och längs Champs Elysses. Vi såg triumpfbågen och vi besökte Sacre Cour och Montmartre.


Här är jag uppe vid Sacre Cour med Paris bakom mig.


Moa och jag i regnet framför Eifeltornet.


Metron åkte vi överallt. Köpte ett fem-dagars-kort för 280 kronor. Som hittat.


Louvren.

Lovuren. Alltså, det som var fascinerande med Da Vincis Mona Lisa var inte sjäva målningen (den var i själva verket väldigt liten, grå till färgerna och för att vara ärlig: tillintetsägande). Det som fascinerade var folkmassan målningen lockade. Framför den A3-stora, bakom plexiglas skyddade, tavlan flockades människorna som flugor kring en hög med bajs. Kameror viftades i luften (förbudet mot använding av blixt ignorerades respektlöst) och armbågar sköts i sidorna på de andra åskådarna. Alla behövde få en skymt av det kända verket, och även om det bara var ett fotografi av flickan med det underliga leendet, så var det värt det.

Men det var inte med fascination jag betraktade denna grupp av människor. Jag var ju självklart en av dem. Trängde mig fram och utnyttjade min korthet (och därmed fördel i folkmassor) för att slinka under armar på stora karlar eller mellan par som höll i hand. Knäppte ett par foton med kameran (dåliga bilder- definitivt) och tittade knappt åt tavlan innan jag drog mig undan. ”Nu har vi sett det vi kom hit för, var är utgången?”. Påväg mot riktningen skylten Sortie ledde oss kom jag underfund med att det var skönt att vara under 25 år. Då slapp man ju i alla fall betala inträde för dethär kalaset..

I Paris gjorde vi annat skoj också. Vi satt i parker och myste, åkte massa metro, shoppade och träffade några andra tjejer (min brors flickvän+ andra tjejer från Rönninge) som är ute och backpackar och åt hemlagad pyttipanna på deras hostel. Och jag fotade mycket, såklart. Och så köpte vi baguetterna i bagerier på mornarna, såklart. Tacka vet jag mamma som tvingade med min regnjacka på resan. Hade inte klarat mig utan den. Det var mycket regnjacka på, det ska jag tala om, för det var en himla massa promenerande och det var en himla massa regn. Overall tyckte jag om Paris, med undantag för väder och en del människor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*