So tell my love I’m leaving, I gotta find something to believe in.

I somras var allt fint. Då blev det afrika i mitt smink och jag såg när solen gick upp från skinnarviksberget och i mitt badrum fanns en fin text som jag tittade på varje dag och tänkte: Ja, ja,precis så!

Jag känner inte så nu. Jag känner inte alls så som jag kände då. Nu är det mesta grått. Inte helt och fullt inuti. Men väldigt mycket utanpå, och delvis inuti. Jag orkar inte halka omkring längre. Jag orkar inte ha fula kläder och, trots det, ständigt frysa. Jag vill ha converse och shorts och skinnjacka och små snygga väskor och jag vill dansa hela nätterna och gå hem när det ljusnar och jag vill inte frysa.  Jag vill se solen gå upp och jag vill höra bra musik. Vill skratta och gå fina promenader när det är tyst i skogen och jag vill inte frysa.

SL – Connecting people

Hur många har inte stått på perrongen med en eller ett par ytliga bekanta, eller främlingar, och gemensamt hatat Stockholms lokaltrafik? Stått och hatat lite tillsammans (för det finns ju inget bättre) och blivit lite låtsaskompisar? Så det är vad de gör, SL – Connecting people.

Jag hatar inte SL. Bara ibland. Till exempel idag litegrann. När de i högtalarna säger att det är stopp i trafiken (så folk börjar lomma iväg till bussar eller taxi, ELLER HEM!) och så kommer tåget i alla fall. Det är lite lurigt tycker jag. Eller som igår när jag skulle dansa. Och mitt tåg var 40 min sent så jag tänkte att jag skiter i dansen men så kom ett tåg i alla fall, fast det inte stod på någon monitor alls. Tur att jag råkade kika ut just då så att jag kunde springa och hoppa på det.. Men som sagt. Jag hatar inte. För jag vet hur jävla mycket de försöker. Och jag vet att om SL skulle ha resurser att klara en sånhär ryssvinter så skulle det ju kosta skjortan att åka kommunalt. Och aajuste, de connectar ju people också, och sånt går ju inte att tycka något annat än om. Right?

Snart!

Det borttappade kvittot är inte hittat. Men jag ringde till netonnet, smörade lite i telefonen och vips så mailade han en kopia på kvittot till mig. Puss på dig non1@netonnet.se ! Höhö.

Så snart kan vi återförenas, snällaste, älskade kamera. Jag ska bara ha tid att åka och reklamera dig först. Sen ska du lagas och fixas, och sen, då kan jag leva igen. Yay!

Idag kom alla fylla-i-så-kan-du-få-åka-med-up-with-people-papper. 16 papper. Jag hann läsa några fylla-i-frågor. Typ ”Do you have any allergies? (do not include dislikes.)” Haha!

Våga vara egen, avgjord

Dagen började med försenade tåg (såklart) men eftersom jag var ute i himla god tid hann jag i relativt god tid innan halv nio som vi skulle mötas. Smög in på mässgolvet och tänkte gå och köpa lite ditt och datt som jag spanat in men ingen hade kommit så jag fick skjuta upp mina små inköp. Istället blev det presentationer inför oss i juryn hela förmiddagen. 40 utvalda skulle bli 5. Och det var tufft. Var hur många duktiga som helst men vi fick tillslut ut fem stycken riktigt vassa säljare. Dessa 5 fick hålla vidare 5-minuters säljmöten med två personer ur juryn som blev deras kunder. Allihopa var grymma men tillslut enades vi om en etta, tvåa och trea.


Här är duperduktiga Vera som vann första pris bästa säljare. På vänster sida, Mario som kom trea och på höger sida Johan som kom på andra plats.

För övrigt vann ett företag som heter Adinbox priset för Stockholms bästa uf-företag, och vi från gamla Justin Timberlake fick lämna över priset till dem. Grymma killar!

Mässan har varit grym, och det har varit jättroligt. Fick mig faktiskt en liten stund på mitt korta lunchpass att gå ut på mässan och handla lite. Jag köpte en mini-plattång (hur smidig som helst, perfekt nu när jag ska ut och resa så småningom!), ett schysst välgörenhetsarmband (mest för att killen som sålde var så grym på att sälja haha. Men det var snyggt också) och en tvättmedelsboll (en boll med någon typ av kulor inuti som ska ersätta tvättmedel). Jag hade tänkt köpa ett par ihoprullbara ballerinaskor också (perfekt att trycka ner i lilla handväskan en kväll med klackar!) men de var slut i min storlek så jag grät litegrann.

Efter hela kalaset åkte jag med Moa, Thessi och Lotten till stan och åt pizza och drack ekologisk öl. Var väldigt länge sen vi sågs allihopa så va skönt o snacka lite old memories and new plans. Får se till att ses snart igen :) Wieaho.

Nu har jag precis druckit upp mitt te och ska faktiskt gå och lägga mig. Jag är sjukt trött och ska upp och jobba imorgon. Godnatt och hejdå.

Mässa + sovdags

Jag är trött och har lite ont i huvudet och har suttit och väntat på tåget i en timme (fast det gjorde inte så mycket). Mässan var hur kul som helst. Nu är mässans 40 bästa säljare utvalda (fast jag tror inte de hann få reda på det!) och imorgon är det först 5 st som ska väljas ut och sen en etta, en två och en trea. Roligt! Träffade en himla massa trevliga människor också. Moa, t.ex, som jobbade i garderoben! Och Lotten! Och massa gamla lärare och sånt kul. Det vart tråkigt nog inte mycket tid för mig att flyta runt och kika på alla smarta idéer, så jag tänkte smyga in lite tidigare imorgon och köpa lite ditt och datt som jag vill ha. Men för att orka imorgon: dags att sova. Och här kommer en bild från norrlandstripen förra helgen.

Våga Vara Egen

Som projektarbete sista året på gymnasiet kan man välja att driva ett eget företag. Detta projekt kallas Ung Företagsamhet och innebär alltså att man startar, driver och slutligen avvecklar ett riktigt företag. Som UF-företag har man möjlighet att delta vid olika mässor. Imorgon är det dags för den regionala Våga vara Egen-mässan i Stockholm. I år ställer ca 400 företag ut och deltar i tävlingar, säljer och promotar sina idéer. Jag har fått äran att sitta med i juryn för tävlingen Bästa Säljare och är hur taggad som helst.

Förra året ställde jag, tillsammans med mitt dåvarande UF-företag, ut på mässan. Såhär snygga var vi när vi byggde monter.

Schysst reklam för mässan gjorde vi också. Kolla bara på Felix gamla golf, den blev en levande reklampelare!

Vi vann massa saker den mässan. Bästa UF-företag, näst bästa hemsida, bästa logotyp och jag vann pris för Stockholms bästa säljare. Vi var väldigt glada. Titta!

Och på kvällen gick vi såklart ut och firade. Vi gick till Pans i gamla stan om jag inte minns fel och det såg ut lite såhär:

Att vi sedan gick och vann Bästa UF-företag i hela Sverige är en helt annan historia, med en resa till Holland som följd. Men nog med skryt och fjanteri. Nu ska jag få lite skönhetssömn och hoppas att jag kommer till jobbet imorgon. SL rekomenderar att man stannar hemma! Helt sjukt! Men inte jag! Jag ska både till jobbet och till Älvsjömässan!

Men nu – GODNATT.

I väntan på tapetklister

Jag visste inte att det tar 60 minuter för tapetklisterpulver och vatten att bli tapetklister. Nåja, det gör det. Jag var ute en sväng med Felix idag och såg en lampa i en affär som var jättefin. Och jag blev inspirerad att göra en likadan och mindes att jag på en fritisgård i mina yngre dagar fick tapetklistra på garn på en uppblåst ballong och när allt stelnat och man sprängt ballongen med en nål och (förmodligen med en frökens hjälp) lirkat ur ballongen så hade man en fin garnboll. Jag ska göra en sån och sätta en glödlampa i mitten. Kanske blir det fint, kanske blir det som det blev på den där fritidsgården för en massa år sen, ett rätt så fult barnarbete.

Fönsterkram

Jag har aldrig någonsin haft svårt att sova. Men inatt kunde jag inte ens stänga ögonen. Satte mig med en filt på min fönsterbräda och tittade ut på den tysta snön. Kände mig instängd och isolerad. Men tacka vet jag fönsterkramar. De får en alltid att känna sig lite bättre till mods.

I fönstret i lägenheten på lundagatan där jag bodde i somras, där fanns den bästa fönsterkramen någonsin. Titta bara.