Sjöstjärna

Det råder extrem brandrisk – 43 skogsbränder härjar runtom i landet – och jag ligger på köksgolvet och gråter. Jag ligger på rygg, med ben och armar utsträcka, som om jag skulle göra en snöängel. Eller som om jag var en strandad sjöstjärna. Hulkande kippar jag efter luft. Jag minns inte ens varför jag gråter men jag gör det hysteriskt. Tänker att jag måste se ut som jag vet inte vad så sträcker mig efter en av kökshanddukarna som hänger på ugnsluckan. Lägger den över ansiktet och hulkar vidare. Sammy tar bort handduken och jag kryper ihop. Det känns som att min själ dragits ut på mitten. Det gör ont. Men nu har jag gråtit så länge att det kanske inte ens känns längre. Det känns orimligt lite.

På något sätt lyckas jag ta mig från sjöstjärna till chaufför. Vi kör norrut. Allt eftersom vi lämnar Stockholm bakom oss och närmar oss bränderna lugnar sig min själ. Och bränderna lugnar sig också, men det ska ta ganska många dagar.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*