”Dog vi nu?”

Avslutar veckan med ett yogapass. Alla rörelser vi gör handlar tydligen om att förbereda inför huvudstående. Jag är nöjd som redan kan men får ändå massa nya tricks med mig hem. Under meditationen blir allt vitt och tyst. Stillheten som uppstår känns obekant men fantastisk. Tänker tanken ”dog vi nu?” och jag andas i det vita ljuset och det är så orimligt tyst. Slutade de andra att andas undrar jag i samma sekund som jag hör någon andas. Är det bara jag kvar undrar jag men känner samtidigt energin från de andra. Jag känner mig tom och fylld på samma gång. Som om jag liksom var ett med rummet. När vi går ut på Åsögatan är jag lätt och redo för ett par dagars ledighet.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*