Archive for oktober, 2011

”När man ändå är vaken” tänkte jag och klev upp fast klockan visade 5.25. Tände ljus och satte på kaffebryggaren och radion. Gjorde frukost, läste tidningen och begav mig till jobbet fast klockan inte ens var halv sju.

Igår var mamma och jag på Tekniska museet. Vi såg filmen Rymdresan tillsammans med massa 5-åringar (i 3d-glasögon) och deras föräldrar (även de i fyrkantiga, mörka platglasögon). Och det var en trevlig film. En halvtimme kort men med säten som rörde sig och små ventiler som sköt vindpustar i ansiktet på en. Och en berättare som var dubbad till svenska så det såg helkorkat ut. Efter filmen följde en frågesport. Man fick, på varsinn fjärrkontroll, svara på rymdiga frågor som delvis byggde på att man varit uppmärksam under filmen och delvis byggde på att man va lite lagom nördig sådär. Frågesporten avslutades med trumvirvel och en förvirrad strålkastare som tillslut hamnade i mitt ansikte. På min fjärrkontroll stod YOU ARE THE WINNER. Mamma och jag high-fiveade och jag kände mig nöjd och genant på samma gång. Och fem-åringarna glodde bakom sina fyrkantiga plastbågar.

Sen mötte vi Sandra som jobbade på museet. Vi kramade om henne och pratade en stund.

Och inatt drömde jag följdaktligen massa rymddrömmar. Jag fick åka upp i rymden som turist (och det hade inte ens varit förfärligt dyrt) och det var så häftigt och verkligt. Vi var tyngdlösa och gled omkring i rymdskytteln som fiskar. Simmade studsande från ena väggen till den andra.

Och så vaknade jag, 5.25, och var besviken för att gravitationen drog mig nedåt i sängen likt en magnet. Ingen tyngdlöshet här inte. Men så tänkte jag ”När man ändå är vaken” och klev upp.

Det här är en måbradag.

Jag har ätit frukost och läst tidning, insett att jag vunnit en timme. Och så har jag tränat och duschat och haft hårinpackning och ansiktsmask och legat på spikmattan och ätit god soppa och tittat på Dexter och nu har jag tillagat en precis perfekt chailatte. Avnjuter den tillsammans med vetekudde i en tyst lägenhet. Och om några timmar ska jag träffa mamma och gå på bio i 4D på Tekniska museet. Nasas utställning A human adventure har jag ju varit på redan (såklart- och kanske t.o.m. två gånger?!) men har inte hunnit se filmen Rymdresan ännu. Och utställningen är ju bara i ett par dagar till så idag är min sista chans.

Syrerik luft,

lätt att andas.

Disig himmel, mörk vit nyans. Tunna vattendroppar som lägger sig i mitt ansikte, inkapslar mig. Skyddar.

Dova slag mot nylagd asfalt,

rytmiskt, metodiskt.

Stigande puls.

Hundratals bilar, och lika många liv, rusande likt en vild älv under mig.

Perspektiv.

Lätt att andas.

When you’re happy like a fool, let it take you over.
When everything is out you gotta take it in.

Det blev lite antiklimax när Moa och jag kom ut i skogen igår. Livet var fint, trädens kronor glittrade i rödgula nyanser i solskenet, det var varmt i lufften och vi kom fram till en sjö. Eldstaden som fanns där var perfekt så vi krängde av oss ryggsäck och kavlade upp ärmarna på fleecetröjorna.

Tanken på att vi kanske inte skulle lyckas få igång en eld hade inte slagit någon av oss. Så när tidningspappret aldrig ville brinna och vedträna gång efter gång verkade vara för kalla och böta och tändsticksasken blev mer tom än full blev vi lite uppgivna. Med tre tändstickor kvar tog vi en paus. Öppnade termosen med hett vatten och drack te ur varsinn kåsa. Solen sken. Men vår besvikenhet gick att ta på. Där satt vi med en blå plastpåse med deg till pinnbröd. En påse med deg men ingen eld. Och påsen liksom skrattade oss i ansiktet.

Så vi gjorde några försök till. Skyddade den lilla pagod-uppbyggda eldstaden med våra kroppar så att eventuell blåst (den existerade inte) skulle hålla sig borta. Förgäves försökte vi tända eld på använda tändstickor för att spara brinntiden. Men det slocknade. Hela tiden. Och tillslut var tändsticksasken tom. Vi drack en till kåsa med te och gick hem. Stekte brödet i stekpannan (det blev fortfarande väldigt gott) och myste vid Moa och Jonas köksbord.

Ett barn med blåvit, lite för tajt, mössa log och sa ”håll klaffen” (ganska tyst) till sin mamma som retade honom. Det gjorde mig glad.

Igår dracks det vin på jobbet och det känns i huvudet idag. Speciellt kändes det klockan sju imorse när jag vaknade. Då var det fortfarande mörkt ute och det kändes tryggt. Så jag sov några timmar till och sen gick jag och handlade yoghurt.

Why I love saturdays; för att solen skiner in genom fönstret vid köksbordet och för att radion spelar spännande saker och kaffet smakar gott och ägget blev perfekt och i tidningen finns både sudokus och korsord. Thats why.

Idag ska Moa och jag göra pinnbröd i skogen.

Snittar. Gött.

Kaffe, min kollegas hund som ligger som en falukorv, boken jag läser just nu och så lite tvätt.

Idag har jag jobbat. Och lagat chili con carne som jag åt i sängen (resterna frös jag in portionsvis så jag slipper laga mat om jag inte orkar det någon dag). Och så har jag tvättat och betalat räkningar. Och jag borde ha tränat. Men det har jag inte hunnit.

Imorgon är det fredag. Hurra.

Igår handlade jag mjukisbyxor på H&Ms pojkavdelning (som hittat för under 100-lappen). Och så handlade jag en grå tröja för fyra tior på Stadsmissionen. Så jag myser runt som en grå mus i min lägenhet ikväll.